KÜSEL, ERNST Nicolaus
Född 31/5 1873 i Nacka död 16/11 1942 i Nacka
Målare, tecknare och grafiker. Föräldrar: godsägaren
Robert Herman Küsel och Emilie Augusta Lundh. Gift 1904 med Ingrid Margareta
Ditzinger.
Küsel var i Stockholm elev till Gustaf Cederström och Axel
Jungstedt 1891-92. Sin fortsatta utbildning fick han vid Konstnärsförbundets
målarskola 1892-96. Han lärde sig etsa för Axel Tallberg 1898 samt 1911 för
Zorn i Mora. Han företog studieresor till Tyskland 1908 och tillsammans med
Zorn till Tyskland, Österrike, Ungern, Italien, Nordafrika, Spanien, Frankrike
samt England 1914. Åren 1898-1900 var Küsel medlem av Konstnärsförbundet och
från 1927 av Svenska konstnärernas förening. 1917 blev han sekreterare i
Grafiska sällskapet.
Küsel utställde separat i Stockholm 1912. Han deltog bl.a.
i Konstnärsförbundets utställning i Stockholm 1902, Baltiska utställningen i
Malmö 1914, Svenska konstutställningen på Charlottenborg i Köpenhamn 1916,
ett flertal grafikutställningar i Sverige och utomlands samt flera av Sveriges
allmänna konstförenings utställningar.
Küsel inriktade sig tidigt på en verksamhet som
djurskildrare - möjligen i anknytning till Heinrich von Zügel. Med förkärlek
valde han som studieobjekt getabockar, får , höns och kalvar, som han
skildrade med levande känsla och frisk uppfattning. Vid ett tillfälle
betecknades han av Carl G. Laurin som ”Europas främste killingmålare”. Med
en ”Getabock” (1900) är han representerad i Göteborgs konstmuseum, med ”Får
på bete” och Kor på skogsvandring” i Thielska galleriet (målningarna
inköpta 1907). Zornmuseet i Mora äger av Küsel bl.a. målningen ”Kalvar”
(1913). Küsel har även utfört affischer (bl.a. för Nordiska spelen 1901),
kolteckningar (”Bocken” 1905), ett stort antal linjeetsningar (”Två
killingar”, Gosse motande en gris”, ”Vallflicka”, ”Lisskullor”, ”Kulla
och kalv” m.fl.) samt exlibris. Küsel är med etsningar och teckningar
representerad i Nationalmuseum och med etsningar i Kungliga biblioteket och
Västerås konstförenings konstgalleri samt i Jämtlands museum, Östersund.
Litt.: Artikel i ”Vecko-Journalen” 1923.
Allhems: Svenskt Konstnärslexikon 1952, G. L.
|